Försäljningsrekord - men dricker vi mer?
11 april 2008 berättade Rapport att alkoholförsäljningen i Sverige slagit rekord. Motsvarande drygt 40 miljoner liter starksprit såldes av Systembolaget. En ökning med 27 procent sedan år 2000. Men kan man av det dra slutsatsen att vi svenskar dricker mer sprit än tidigare?
Visa svaret
Svar:
Redan av Rapports inslag framgick att det fanns olika sätt att tolka Systembolagets försäljningssiffror.
Folkhälsoinstitutets generaldirektör Gunnar Ågren pekade på att Systembolaget under de gångna åren väldigt aktivt salufört sina tjänster med vinprovningar och självbetjäning.
- Det vore nog bra om de kunde dämpa de insatserna nu, menade Gunnar Ågren.
Folkhälsominister Maria Larsson såg dock ingen fara med ökningen utan pekade på att annan statistik visar att inköpen i utlandet och internethandeln minskat.
Det är Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning som på regeringens uppdrag klartlägger den totala alkholkonsumtionen. Enligt deras siffror var den totala alkholkonsumtionen i Sverige oförändrad 2007 jämfört med 2006.
Visserligen ökade Systembolagets försäljning med 5 procent, men samtidigt minskade resandeinförseln (- 3 procent), internethandeln (-5 procent) och hembränningen (-11 procent).
Att Systembolagets slog försäljningsrekord innebar, enligt dessa siffror, inte att vi svenskar drack mer sprit 2007.
Opassande penningpåsar
Bilden ur Dagens Nyheter 22 september 2007
Penningpåsar är vanliga som illustration i diagram. Här har de använts för att åskådliggöra förmögenheter i fonder som säljs i Sverige. Men något blev fel när påsarna passerade illustrationsprogrammet. Vad då?
Visa svaret
Svar:
Det som blev fel var den klassiska sammanblandningen av längd- och ytproportioner. Penningpåsarna är ritade i proportion efter höjden. Men intrycket av bilden blir ett annat eftersom penningpåsen buktar i sidled och också har en ytdimension. Proportionerna mellan penningspåsarnas yta och deras höjd blir därmed olika.
Läsaren får ett felaktigt intryck av proportionerna mellan fondförmögenheten de olika åren. Ta t ex 2006 års fondförmögenhet, 1 528 miljarder kronor, som motsvarar ungefär en 1,5 gånger fondförmögenheten 2004, 997 miljarder kronor. Men intrycket som ges är att 2006 års fondförmögenhet är mer än dubbelt så stor som fondförmögenheten 2004.
I ett mail påpekar Björn Hammarskjöld att penningpåsarna ser ut som volymer och att skillnaden i så fall uppfattas som ännu större. Det är ett riktigt påpekande. I bokens kapitel 2 redovisar jag ett liknande exempel med klot, där jag för enkelhets skull väljer att betrakta kloten som cirklar. Ett resonemang om yta och volym finns i fotnoterna till kapitel 2.
