Har du exempel på vilseledande statistik? Berätta här!

Fler var färre

 Larmet i artikeln från Tidningarnas Telegrambyrå i augusti i år lät verkligen oroande.

Enligt nyhetsbyrån visade Apotekets statistik att det på fem år skett en tredubbling av antalet små barn som fick sömnmedel och lugnande mediciner.

“Allt fler barn drogas till sömns”, löd rubriken i en tidning som publicerade artikeln. “Allt vanligare med sömnmedel till bebisar”, löd en annan rubrik.

Det var bara det att larmet var falskt.

I verkligheten hade det inte skett någon dramatisk ökning av antalet småbarn som fick sömnmedel, snarare tvärtom.

Bakom det falska larmet låg användningen av ett nytt läkemedel, Melatonin, som sedan slutet av 1990-talet ordineras barn med neurologiska störningar.

Medlet definieras visserligen som sömnmedel, men eftersom det ges till en begränsad patientgrupp säger det ingen om förskrivningen i allmänhet.

Användningen av Melatonin stod för hela ökningen av sömnmedel och lugnande medel till de små barnen. Om Melatonin togs bort ur statistiken hade försäljningen till de minsta barnen istället minskat med 30 procent, d v s motsatsen till den bild som rubrikerna gav.

Det var tidningen Sydsvenskan (som själv publicerat den felaktiga uppgiften tidigare) som 22 september berättade om det falska larmet.

Händelsen illustrerar hur svårt det är att dra riktiga slutsatser av statistik, även om den bygger på vad man kan anta är de bästa av källor.

För att upptäcka att någonting är galet krävs många gånger antingen djup kännedom i sakfrågan eller en konsekvent kritisk hållning till uppgifter i statistiken.

Man måste ställa frågan om en speciell orsak kan förklara en förändring eller om det är någon särskild grupp som sticker ut i statistiken.

Men inte heller det hjälper alltid.

TT uppger till Sydsvenskan att man faktiskt frågat vad ökningen berodde på men att Apoteket inte nämnt melatonin som en förklaring.

Apotekets siffror har dessutom till för något år sedan enbart visat omfattningen av försäljningen, inte hur många patienter som ordinerats medicinen. Bakom en hög konsumtionssiffra kunde alltså ligga många patienter och små doser likväl som få patienter och höga doser.

Först 2006 började Socialstyrelsen föra statistik över antalet personer bakom förskrivningen. Dessa siffror visar- även exklusive melatonin- att 11 procent fler barn och ungdomar 2007 ordinerades sömnmedel jämfört med året innan.

Samtidigt kan konstateras att gruppen barn och unga som får sömnmedel räknas i promille snarare än i procent. Förra året var det 37 barn i åldern 0-4 år - 0,07 promille av alla barn i den åldern - som ordinerats sömnmedel.

Peeter-Jaan Kask

Kommentera