Läs intervjun i P3:s Kvällspasset
Det här är en redigerad utskrift av intervjun med Peeter-Jaan Kask i P3:s Kvällspasset 22/4 c:a 19.30.
Programmet går också att lyssna på i 30-dagarsarkivet på Kvällspassets hemsida: www.sr.se/cgi-bin/p3/nyhetssidor/index.asp?programID=2786.
Intervjuare: Johan Hilton:
- Det finns tre slags lögner, lögn, förbannad lögn och statistik. Det är ju ett citat som brukar tillskrivas den amerikanske författaren Mark Twain. Nyligen kom boken Förbannade lögner ut, som handlar om hur medier, företag och organisationer luras med statistik och hur man lär sig att genomskåda dessa lögner. Peeter-Jaan Kask, välkommen till Kvällspasset.
- Hej.
• Du har skrivit den här boken. Vad säger du, är det faktiskt så att statistik är en slags lögn?
- Nej, det kan man väl inte säga allmänt. Men man ska vara medveten om att statistikens siffror inte är som matematiska tal utan det handlar om värderingar, bedömningar, urval. Man kan fram den sanning man själv vill. På det sättet så skiljer alltså statistikens siffror från de vanliga siffrorna.
- Men det här med att företag och organisationer använder det här och liksom ljuger med statistik, vad är deras motiv?
- Det där var väl en lite hårddragen rubrik, det är ju inte alla som gör på det sättet. De flesta fall när det blir fel handlar ju om människor som omedvetet gjort en tabbe. Man har slarvat eller kan inte hantera siffrorna.
- Men det är klart att bakom ligger en vilja att presentera verkligheten på det sätt som passar dem bäst. Vad jag kallar för förbannade lögner är ju när man medvetet gör det. Det sker i en del fall faktiskt.
- Men händer det någon gång att sådant trixande slår tillbaka på företaget själv? Har du något exempel?
- Det var ju inte för så länge sedan det kom en rapport om att 95 procent av alla svenskar fuskar i de offentliga systemen. Det var något som Svenskt Näringsliv lyfte fram.
- Det visade sig sedan att i de 95 procenten räknade man in att man renoverade huset själv eller vårdade en anhörig när den borde fått hjälp av sjukvården. När människor fick klart för sig det här då föll ju de här 95 procenten samman och då slog det säkert tillbaka på dem som gav ut rapporten.
- När tycker du att vi ska vara som mest observanta på den statistik som vi matas med?
- Det är väl när man som mest litar på avsändaren, då ska man nog vara som mest på sin vakt egentligen, för då är garden lägst. Vi har väl en rätt så bra skeptisk inställning till reklam och kanske också i politiken är vi vana vid att skärskåda argumenten på båda sidor.
- Valfläsk och sådär..?
- Ja, men myndigheter, forskare och även ideella organisationer kan också ha ett intresse av att påverka bilden av verkligheten för att själva synas mer. Det är väl då vi är som mest sårbara.
- Sedan tror jag nog också att opinionsundersökningar är en form, som inte alltid är till för att ta reda på hurdan opinionen är, utan kanske för att föra fram en åsikt från den som gör opinionsundersökningen.
- Hur man formulerar frågorna är den springande punkten. Ofta kan man få helt barocka resultat när man ställer diametralt motsatta frågor och får svar som innebär att svenska folket byter uppfattning från en undersökning till en annan.
- Det hände ju under valrörelsen då diskussionen gick om anställningsskyddet för ungdomar. Då gick centern, som låg bakom förslaget om minskat anställningsskydd, ut med en opinionsundersökning och kunde visa att en majoritet stödde det.
- Ett par veckor senare kom en undersökning från socialdemokraterna som visade precis det motsatta, att svenska folket ville ha ökad anställningstrygghet för ungdomar. Det här är ju knappast någon bra renommé för branschen opinionsundersökare och det visar väl också hur lätt det är att manipulera en opinionsundersökning.
- I den här boken så lämnar du också råd om hur man genomskådar statistiska lögner. Har du några konkreta tips?
- Det man ska börja med är att vara kritiskt ifrågasättande mot alla sorters siffror som presenteras i rapporter, oavsett hur renommerad avsändaren är.
- En enkel fråga att ställa sig är: Jämfört med vad då? Ofta påstås det ju att det är frågan om en jättestor förändring och sedan i själva verket är det inte det.
- Vem som säger en sak är också intressant. Om det är en organisation, myndighet eller ett företag som har ett intresse i sammanhanget så är det ju lätt att resultaten anpassas till det intresse man har.
- Man kan också titta på: Varför väljer man att visa just den här kurvan? Varför börjar den ett visst år och slutar ett annat år?
- I förra vecken kom en undersökning som Fonbolagens förening gjort där man sa att aktiefondssparande är en bra affär.
- Då hade man mätt på 10 år sikt. Och så sade man att hade man mätt på fem år då hade resultatet varit ännu bättre. Men tittar man närmare på det där och ser på utvecklingen efter sju år hade det inte varit någon bra affär alls, då hade det t o m varit sämre än bankränta. Just när det är så stora skiftningar i en kurva, när det går kraftigt upp och ned, så påverkas resultatet oerhört mycket av startår och slutår.
- Avslutningsvis bara, hur duktiga tycker du medierna är på att genomskåda den här typen av statistik?
- Kanske inte så duktiga som de borde vara. Men jag tror det beror väldigt mycket på att det är ont om tid idag, mer än tidigare. Därför hinner man kanske inte göra det jobb som krävs för att tränga bakom pressreleaserna.
- För att nyhetstempot är så snabbt?
- Just det. Samtidigt finns det ett nytt fenomen, att medierna själva gör undersökningar. Det är också är intressant. För då ikläder man sig rollen som producent av information och då måste man vara lika duktig, eller t o m duktigare, att hålla alla regler och inte snäva runt hörnen för att man har ont om tid eller är pressad av ekonomin, vilket har hänt.
- Stort tack för att du var med i Kvällspasset, Peeter-Jaan Kask.